Han skällde inte utan var lugn och glad. Kändes så bra!
Sedan gick vi en liten promenad och Calle och Nisse fick vara lösa. De hade hur kul som helst. De har gått på en promenad tillsammans förut men då i koppel så de hade sett varandra men inte hälsat på nära håll.
Jag är ju lite orolig för att han ska fortsätta att tycka att det är väldigt jobbigt med andra hundar men det känns ändå som om vi har kommit en bit på vägen mot att klara av att slappna av tillsammans med andra hundar. Vi har mycket träning kvar men vi jobbar på.
Nu ikväll fick jag närgånget sällskap när jag satte mej i soffan med en skål popcorn. För att vara så nära som möjligt klättrade Calle upp på ryggstödet och la huvudet på min axel. Såklart fick han smaka några popcorn.
Åhhh...så mysigt! Och popcorn ÄR jättegott! ��
SvaraRadera