Saknad

Vissa dagar saknar jag Effie så mycket!

Saknad

Idag är det två veckor sedan Effie lämnade oss. Bara två veckor. Två veckor som ändå känns som en evighet sedan.

Vila i frid älskade Effie

I fredags var jag och Effie till veterinären för hon hade varit slö,  ätit dåligt och druckit mycket.  Hennes klåda hade blivit värre trots kortison och hon hade blivit ganska mager. Vi tog blodprov som visade att njurarna var väldigt dåliga.  Hon hade även ett blåsljud på hjärtat. Hon skulle aldrig bli bättre utan det skulle bara bli sämre. Allt från någon vecka till några månader men det var dags att börja fundera på att avsluta.
Jag har så klart vetat att Effie inte skulle leva för alltid men nog trodde jag att vi hade något år kvar tillsammans.
Helgen som var var jättejobbig.  Jag var sekreterare på klubbens rallytävling och även om det var tufft så var det bra att ha något annat som upptog tankarna. Jag har sovit dåligt och gråtit så många gånger.
Effie har varit som vanligt. Hon har kanske varit lite förvånad över all god mat hon har fått och alla pussar hon har fått.
Jag bestämde mej ändå ganska fort att inte vänta tills hon skulle vara jättesjuk. Det kändes inte rätt mot henne. 

Så idag har min älskade Effie fått somna in.
Vi har varit ute i skogen, hon har badat lite i dammen, ätit god mat och tuggat på ett stort älgben.
Hon somnade lugnt och stilla i mitt knä. Effie blev nästan 13 år.  Tänk så mycket roligt vi har gjort under de åren!

Jag vet att det var rätt beslut. Jag är ledsen men känner ändå en lättnad.
Effie kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta ♡

Effie

En lurvig, obadad och oborstad Effie.  Men hon är fin iallafall ♡

Barfotatassar

Jag är så glad att jag köpte ett litet skär till klippmaskinen för att klippa tassar med!  Eddie är ganska kittlig under tassarna så det har varit lite pyssligt att frisera hennes fötter med en vanlig sax.  Nu med klippmaskinen går det hur bra som helst!  
Från raggsockar till barfota på några minuter 😄

Malå

Påskpromenad på sjön i Malå med Mama, Sally och Betty. Effie fick stanna hemma med pappa.  Hon hade mått dåligt under morgonen och ville inte äta så hon var lite hängig.  Hon åt senare idag och fick följa med på kvällspromenaden så jag hoppas att hon är bra i magen om någon dag.
Annars så är det rätt så skönt här i Malå.  Tyvärr ingen sol men man kan ju inte få allt.

Snö

Solförmörkelse på förmiddagen och snöyra på eftermiddagen.

Tjuriga gamla hund :)

Igår fick jag skratta åt Effie. 

Jag tänkte att vi skulle gå en lite längre promenad på morgonen. Det var fint väder och solen var på väg upp. Jag gick bort mot stallet och vek av på vägen som går upp över åkern mot skogen. Sally och Betty hängde med. Effie gjorde inte det. Och när jag märkte att hon stod kvar så var hon ca 50 m bakom mej. Ropade nån gång men hon bara skällde tillbaka. Om jag skulle ha börjat gå mot henne så skulle hon ha börjat gå hemåt och jag skulle ha fått hämta henne på bron. Så jag fortsatte gå och tänkte att hon kommer väl när hon blir ensam. (Som om jag inte skulle veta bättre när jag ändå känt Effie i mer än 12 år) 

Jag gick, Effie stod kvar och skällde. Jag gick ända bort till skogen, kanske 700 meter. Då fick Effie nog och började gå hem!

Hon ville inte alls gå på promenad innan hon ätit frukost! Så jag fick vända och gå hem.

1-0 till terriern!

Jo, vi var till veterinären och tog stygnen på svansen idag. Det såg bara fint ut. Det blir rimadyl i några dagar till men svansen har ändå läkt jättebra! 

Uppdatering Effie

Jo, en liten uppdatering angående Effie vore väl inte så dumt!

Amputationen av svansen gick bara bra. De tog lite mer än jag hade trott men hon har fortfarande en ganska lång svans. Effie har ju alltid haft en liten böj på svansen men den är borta nu...

De tog även bort knölen som hon hade på sidan. 

Hon var ju lite groggy där på måndag kvällen men sedan har det varit full fart på henne. Hon får både smärtstillande och antiinflammatoriska tabletter så jag har då inte upplevt att hon skulle ha haft ont. Hon är väl inte överdrivet förtjust i att få bandaget bytt men det har iallafall gått jättebra! 

Det största pysslet har väl varit att få i henne tabletterna. Hon är en mästare på att pilla ut dem ur maten och spotta ut. Men inrullade i något gott så går de oftast ner iallafall.

Jag tog själv bort stygnen från såret på sidan igår. Det ser jättefint ut! Stygnen på svansen ska bort imorgon. De är sydda med en tunn ståltråd och är pyttesmå så jag kommer att åka in till veterinären så får de ta bort dem. Hade först tänkt ta dem själv men när jag såg hur smått det var så...

Sedan får vi väl se om hon kan få börja äta sina kortisontabletter igen. Hon har kliat sig en hel del under de här veckorna som hon ätit smärtstillande och inte fått äta kortison.

Ska försöka lägga in lite bilder på svansen senare.

Olyckskorpen...

Måste ju berätta vad som händer här i huset. Med Effie.

Under året har hon kliat sig ganska mycket. Vi har varit hos veterinären flera gånger och kollat upp det. Effie har tvättats med specialschampo två ggr i veckan under en period. Det hjälpte litegrann men inte fullt ut så hon kliade sig ändå.

Jag har gett henne specialfoder från veterinären för att se om det skulle vara någon foderallergi men det hjälpte inte heller. Jag var noga med att inte ge något annat än just det fodret.

Så före jul var vi in igen för jag orkar verkligen inte se hur hon kliar och kliar. Ibland kliade hon så hon var alldeles röd i huden och ibland även lite sårig.

Det blev bestämt att vi skulle testa ge henne kortison om levervärdena såg bra ut så det blev blodprov och även urinprov. Levervärdena var bra. Urinprovet visade (som vanligt) på en liten mängd blod i urinen. Det har hon alltså haft varje gång vi kollat det. Troligen läker hon lite från njurarna men det ska visst inte vara någon fara. Vi kollade även ett öga som var rinnigt och irriterat. Veterinären upptäckte en liten fläck som var lite upphöjd. Kanske en liten skada eller en förändring på tredje ögonlocket.

Så vi fick prednisolon utskrivet och så har Effie fått tabletter först varje dag och så trappat ner till 3/4 tablett varannan dag.  Vi hoppades kunna ge 1/2 tablett varannan dag men då börjar hon klia.

Fick även droppar för ögat.

Efter jul och nyår var vi på återbesök. Ögat såg bra ut! Phu, var orolig för att det inte skulle blivit bättre för då skulle de kanske velat operera på tredje ögonlocket!

 

Sedan har hon haft ganska dålig andedräkt ett tag. Jag har kollat tänderna, veterinärer har kollat tänderna och alla tycker att hon har jättefina tänder för att vara 12 år. Lite tandsten men inte så mycket.

Men nu hittade jag alltså mellan två framtänder typ en ficka där det samlas något klet som luktar "lik" Tandköttet har liksom dragits tillbaka lite så tänderna är mer blottade.

En dag på jobbet var hundarna med och så hade vi veterinär där för en ko som var dålig så jag frågade om hon kunde kolla Effie i munnen. Hon kollade och tyckte att jag skulle kontakta min veterinär under veckan. Så det gjorde jag. Fick en tid på fredag kl 11.10

 

Så i torsdags åkte vi för att träna rallylydnad.

När jag öppnar buren bak i bilen så gnäller Effie till. Sally och Betty kommer fram till grinden och jag tar ut dem. Effie står kvar. Det var ganska mörkt men jag ser att hon står konstigt med ena bakbenet utsträckt så jag tror att hon sitter fast med benet. Det gjorde hon inte men svansen sitter fast!

Jag har en MIM bur, det är ganska brett mellan gallerstängerna så där finns inget de kan fastna i. (kanske skulle en liten valp eller liten hund kunna få ut huvudet där och fastna) Uppe vid taket på buren är det några lodräta skåror som jag inte vet om de har någon funktion överhuvudtaget. Det ser ut som någon typ av ventilation men hela buren är ju gles så det kan inte vara syftet. Det är säkert bara någon designgrej...

Iallafall så har Effie på något vis fått in svansen i en av de skårorna. Den är kanske 5 mm bred. Hon sitter fast ganska ordentligt så det är faktiskt med milt våld som jag får lös henne.

Det är som sagt mörkt men jag ser att jag fått blod på fingrarna så jag förstår att hon blöder från svansen.

Vi går in, det droppar blod. Innanför dörren till träningslokalen träffar jag två st tjejer som får hålla Effie medan jag sätter undan Sally och Betty. Effie är glad, två st nya människor som hon får hälsa på så svansen går glatt, det svätter blod på väggar och golv.

Iallafall så får vi fram papper och så småningom kompress och gasbinda och kan linda om svansen. Såret är kanske 3 cm långt. En skinnflik sitter kvar längst ut, men det ser inte akut ut. Jag bedömde iallafall att det inte är något som en veterinär syr fast.  Och så har hon ju tid hos veterinär redan dagen därpå... Så jag tränade rally med de andra två och Effie sitter i buren. Kändes lite taskigt men jag tror att det var bra. Hon höll sig i stillhet så bandaget satt kvar och det slutade blöda.

 

Iallafall så ringde jag veterinären på fredag morgon och förvarnade om svansen.

Veterinären kollade och konstaterade att det blir amputation av yttersta biten av svansen. Jag fick med mej ett recept på rimadyl och vetrimoxin (smärtstillande och antiinflammatoriskt) Effie fick ett nytt bandage på svansen och så ska vi byta det ca två ggr per dag. Tur att hon är snäll!

På måndag lyckades de klämma in tid för att amputera svansen, ibland är det bra att vara stammis hos veterinären...

Då ska de även kolla mer ordentligt på tänderna, passar ju bra att göra det när hon ändå är sövd.

Jag funderar på om jag ska fråga ifall de vill ta bort en fettknöl som hon har på sidan av bröstkorgen. Med Effies tur så är väl annars risken att den växer och så måste den tas bort om ett halvår iallafall.

 

Lilla Effie olyckskorp!

Ett täcke i skogen

Idag har Effie skrämt mej!

Slutade tidigt idag så jag tog med alla brudarna på en skogspromenad. Det snöar, alla tre var lite extra spralliga så de hade ganska bra fart under tassarna. Det var jättehärligt! 

Vi gick faktiskt bara rakt ut i skogen, följde några rådjurs-stigar ibland, bara gick. Såg ett litet hus i skogen som jag aldrig sett förr. Måste vara nån som satt upp som älgpass. Det såg nästan ut som ett utedass. Det hade gått mycket rådjur på ett ställe så Sally och Betty gjorde ganska vida lovar runt mej men Effie var duktig och höll sig nära. 

Sedan när vi bara hade en liten bit hem så försvinner Effie. Inte så att jag hinner bli orolig. Men det är ju inte lönt att ropa på henne för hon hör ju ändå inte. Så jag stod och väntade en stund sedan börjar jag gå hemåt i sakta mak. Och efter någon minut så kommer tanten lufsandes efter mej. Bara det att hon saknar något. Sitt röda fleecetäcke.  Det är då jag blir rädd. Hon har alltså fastnat någonstans i skogen. Som tur var kommit sig ur täcket och gått ikapp mej. Men tänk om hon inte tagit sig ur täcket?  Jag som ofta har kläder på hundarna, inte så ofta halsband på när de är lösa men täcke eller overall eller reflex och blinkhalsband. Ska jag våga mej ut i skogen igen med lösa hundar med kläder på? 

Täcket som nu finns någonstans i Kullaskogen kanske vi aldrig hittar igen men det är det då värt i så fall, för Effie följde med hem!

Långt mellan inläggen. ..

Skolan har börjat för mig. Jag ska bli trädgårdsmästare. Så våra rutiner har ändrats lite. Nu börjar jag känna det som att jag kommit in lite mer i allt nytt så kanske blir det tätare mellan inläggen nu.

Effie fyllde 12 år den 23/8. Det blev inte så mycket firat eftersom hon var lite dålig i magen just då så jag ville inte ge en massa godis.  Men hon är en väldigt pigg tant. Hänger med på samma långa promenader som vanligt.  Lite lägre tempo men det är ju okej. 
Hon har dock börjat höra sämre. Jag får ibland klappa i händerna för att få hennes uppmärksamhet.  Hon får därför inte vara lös riktigt var som helst.

Förra helgen var vi i Boden på agility. Jag och Betty lyckades nolla ett lopp i agility och kom 2:a med en sm pinne.  Nu är det "bara" 2 kvar för att kvala in till sm 2015. Så vi fortsätter att hoppas.  Det är inte kört än.
Nu i helgen åker vi till Piteå och tävlar.

Idag är jag hemma och är förkyld. Har varit hemma i tre dagar nu. Börjar dock känna mig ganska pigg så imorgon ska jag gå till skolan igen.  Just nu sitter jag faktiskt i solen på en åker och hundarna rastar sig själva lite.

Måndag 14/4

Så här såg Effies knöl ut. Den hade vuxit lite mer de sista månaderna och såg alltså ut som om den skulle kunna spricka när som helst. Hårlös och rosaröd...

Här har vi kommit in till veterinären. Effie vill ut igen. Hon fick en liten dos lugnande först. Jag bad veterinären kolla hennes tänder medans hon sov och ta bort ev tandsten. Det är ju skönt att få det gjort tänkte jag.

Det är alltid lika otäckt att se när det lugnande börjar verka tycker jag. Men när hon sov gott fick jag lämna henne...

Så tog jag med Sally och Betty på en långpromenad. Lite konstigt att bara gå med två hundar.

Vi gick hela Hälsans stig. Skulle tro att det är strax över en mil. Men vi gick inte så fort och så tog vi en fikapaus när vi gått drygt halvvägs.

Dentastix till hundarna och en banan till mej.

Efter kl 13 fick jag äntligen hämta Effie. Allt hade gått bra. Veterinären hade skurit upp knölen och det hade visst varit rätt så kletigt... rensat ur och sytt ihop. Effie har ett stort plåster på rumpan nu så jag har inte sett själva såret men det skulle vara rätt så fint sa de. Hon är lite irriterad på plåstret, det luggas nog ganska mkt där det sitter fast päls så jag ska se om jag kan ta bort det idag. Hon hade haft lite tandsten på tänderna längst in som är svåra att komma åt med tandborsten men i övrigt sett riktigt bra ut i munnen. Nu är hon pigg och glad iallafall, hon verkar inte alls ha ont och peppar, peppar så verkar hon inte nå till såret för att slicka. Hon fick faktiskt vara utan krage och det har gått bra.

Återbesök

Jag har ju glömt att skriva om Effies återbesök hos veterinären. Det var ju i onsdags...

Ultraljud av urinblåsa och njurar. Det gick hur bra som helst. Hon är helt otrolig att ha att göra med. Finner sig i det mesta. Visst kan hon knorra lite ibland men aldrig att hon skulle bli sur på allvar! 

Veterinären hittade iallafall inget konstigt utan allt såg bra ut där inne. Jag trodde inte att de skulle hitta något heller men det känns skönt iallafall att ha gjort det. Vad vi däremot hittade var ett litet ljumskbråck! Inget som man gör något åt så länge det inte blir värre på något sätt. Alltså Effie har inte varit en helt frisk hund under sitt liv... 

Som valp gick hon på kortison en period för hon hade så ont i käken. Hon kunde skrika till när hon skulle äta och om vi lekte med leksaker som hon då ville kampa med. CMO (cranio Mandibulär Osteopati) trodde den veterinären. Det växte bort iallafall. Hon har haft att gäng med fettknölar som vi tagit bort, en sprack under huden och det blev infekterat. Hon har en stor knöl på rumpan nu som vi faktiskt ska ta bort. Jag hade nog inte tänkt göra det pga hennes ålder men veterinären tyckte det såg ut som om den skulle kunna spricka när som helst och försäkrade mej att Effie är så pass fräsch och frisk att hon ska klara en liten operation.

Effie har även haft problem med sina ögon från och till under många år. Vi har spolat tårkanalerna och använt flera olika salvor och ögondroppar. 

Och så var det en knöl under tungan som opererades bort för några år sedan. Då var jag orolig för att jag inte skulle få tillbaka henne. Veterinären trodde först att det var en elakartad tumör som brukar sprida sig jättesnabbt. Men som tur var så var det inte det! 

Sedan fick hon livmoderinflammation så då blev det operation och alltså en kastrering.

Hon har haft några fukteksem under tassarna, hon har haft löss och kennelhosta. Inte alldeles ovanligt hos hund men ändå. Hon har såklart ätit olämpliga saker och mått pyton, en gång när hon var unghund fick hon faktiskt dropp för hon varit risig så länge. Hon både kräktes och bajsade blod. Men hon var oförskämt pigg iallafall. 

Klådan som blossar upp nu och då ska vi i första hand behandla lokalt men ifall att det skulle bli jättejobbigt så blir det nog en kortisonkur. 

Jag tänker fortfarande att det är någon obalans i kroppen eller något med immunförsvaret som gör att infektioner lättare får fäste i hennes kropp men vad man ska göra åt det vet jag inte riktigt. Alla hennes värden ser ju okej ut.

Vissa skulle kanske tycka att jag lagt ut onödigt med pengar på en såpass gammal hund men så länge  hon är pigg och glad så är hon värd allt! Min terriertant!

Effie till veterinären

I tisdags var jag med Effie till veterinären. Hon har börjat slicka och klia sig maniskt på insidan av låren mm. Och sedan har hon ju även haft problem med sina ögon från och till under ett längre tag, samt att hon ibland får en liten "knöl" på nosen som varar sig lite. Min tanke var att det är någon obalans i kroppen som gör att små infektioner lättare bryter ut. Veterinären var inne på samma sak.

Så det blev blodprovstagning och även ett urinprov. Effie måste vara bland de lättaste hundarna att ta urinprov från. Vi gick ca 15 meter från dörren till hörnet på huset, hon vänder upp rumpan mot väggen och lyfter lite på ena bakbenet och kissar. Bara för mej att stoppa dit skålen och fånga upp lite. Lätt som en plätt och vi var inne hos veterinären inom två minuter.

Veterinären kunde direkt se att hon har lite blod i urinen och att det även var ganska mkt protein i.

Igår fick vi provsvaren från blodprovet. Hon ligger lite på gränsen till lågt på ett proteinvärde men inget onormalt. Lite högt på kalk men även där inom normalvärdet. Njurvärdet såg bra ut.

Men alltså, högt protein i urinen, lite lågt i blodet. Så veterinären vill kolla upp ifall det kan vara något med urinblåsan, att det inte är något där som "producerar" protein eller att det läker protein någonstans ifrån. Så det blir ultraljud på onsdag. Mest för att kolla upp innan vi ev sätter in kortison. 

Sedan vill hon ev att jag ska börja ge ett veterinärfoder. Jag är inte alls sugen på det. Effie och Betty äter ju färskfoder nu och jag vill helst inte byta tillbaka till ett torrfoder. Sedan tycker jag det är viktigt att hundarna äter svenskt kött. Och det är garanterat inte det i nåt av veterinärfodren. Det enda svenska fodret med svenska råvaror är Magnusons (iallafall som jag förstått det) sedan vill jag att det ska vara så lite spannmål och andra konstigheter som möjligt i hundmaten.

Så ett foderbyte vill jag försöka undvika så långt det är möjligt.

Effie är iallafall pigg och glad, och nu när hon fått kortisonsalva för klådan så har det blivit mkt bättre.

Fina Effie!!

Lite lurvig bara...

Gott nytt år!!

Gott Nytt År!!

Själva nyårsaftonen blev lugn. Väldigt lugn.

Jag jobbade men på lunchen hann vi med en långpromenad i regnet.

Det hade kommit lite snö under morgonen men det gick alltså över i regn på förmiddan.

Sally är helt galen i att jaga sork och möss. Verkar finnas många av dem i år.

Hon går i dikeskanterna, kollar, luktar, gräver och är helt fokuserad på sitt. Än har hon inte lyckats ta någon men det är nog bara en tidsfråga innan hon gör det.

 

Så här mycket snö hade vi alltså igår fm. Nu är allt borta igen :( 

 

Eftersom jag skulle upp och jobba idag igen så somnade jag före tolvslaget. Vaknade när raketerna började smälla. Effie vaknade också men hon har blivit så mycket bättre på att det smäller. Hon klev ner från sängen, dråsade ihop på golvetoch sedan tog det inte många sekunder så sov hon gott, helt utrstäckt på golvet.

Nu börjar alltså ett nytt år. Ska man kanske försöka summera 2013? Skriva mål för 2014? Jaa, kanske det, men inte nu.

Provsvar

Idag fick jag Effies provsvar. Skulle nog ha kunnat ringa i fredags men jag glömde helt bort det. Var ju på väg till Norge. (Mer om resan och tävlingen kommer senare)

Men idag kom jag ihåg. Och allt såg bra ut!

Lite lågt på något cortisolvärde och även lite lågt eller precis på gränsen på levervärdet men inget som oroade veterinären.

Så jag fick klartecken att börja ge lite smärtstillande för att se om hon blir piggare om hon slipper ha ont i höfterna och knäna.

Nu tycker jag ju att hon varit ganska pigg men om hon har ont ska hon naturligtvis slippa det i mesta möjliga mån. Ikväll så värmde jag vetevärmaren i micron och la den över Effies rumpa och sedan över skuldrorna och det gillade hon verkligen!



Veterinärbesök

 Idag har Effie och Betty varit hos veterinären.

Betty klarade sig ganska lindrigt undan. Hon skulle bara skaffa ett pass.

Och så fick hon äta en tablett med avmaskningsmedel.

Vi ska ju till Norge och tävla i helgen och då är det krav på att hunden ska vara avmaskad mot dvärgbandmask och det ska vara intygat av en veterinär att hunden fått tabletten.

 

 

Effie fick en ordentlig genomgång. Hon har haft besvärligt i sina ögon ett tag så det kollade veterinären lite extra på. Det blir salva tre gånger/ dag och så hoppas vi det blir bättre.

Sedan lyssnade vet på hennes hjärta. Ett liiitet blåsljud men det kunde även vara för att hjärtat slog kraftigt och det bildades "virvlar" i blodet. Inget som man gör något åt även om det skulle vara ett blåsljud. Och inget att oroa sig för.

Veterinären kände att Effie är lite förtjockad på vänster bakknä och hon reagerade lite när hon böjde knäet. Hon visade även lite smärta från höfterna. Lite stel alltså. 

Det togs även blodprov för att kolla värden, hormoner och organ. Förmodligen får vi provsvaren på fredag. Om allt ser bra ut så ska vi prova ge lite smärtstillande och se om det blir någon skillnad.

Nu har hon varit pigg de senaste två veckorna men man vill ju inte att hon ska gå och ha ont någonstans heller. 

Jag har ju tyckt att hon är lite för smal men det tyckte inte veterinären. Och hon sa att hon inte är omusklad heller. Så då är det väl bra. Men lite mer hull på tanten skulle jag vilja ha...

En bild från i helgen. Effie har fått låna pappas handske. Hon gillar verkligen att bära på saker. 

Arboretum

 Igår morse när jag skulle ut med hundarna för morgonpinkningen så var Effie halt.

Rejält halt på höger fram. Hon ville nästan inte ens sätta ner tassen. Så det blev undersökning av kerrytass. Jag hittade så småningom en tå som var svullen och öm. Hittar inget som ser ut som något bett (insekt/orm) inget sår eller sticka. Jag har ingen aning om vad hon kan ha gjort.

Så tanten får några vilodagar och så hoppas vi att det blir bättre.

 

Det blev alltså bara två hundar som fick följa med på långpromenad.

Jag tog bilen och körde bort till Baggböle Herrgård och gick uppströms längs Umeälven. Det är jättefint att gå där. Det är ett område som heter Arboretum Norr och där har man samlat träd från olika världsdelar. Så vi gick genom Sibirien, Nordamerika, Europa och Östasien bland annat.

Och inte kunde man då tro att vi snart är i mitten av September. Soligt och varmt och riktigt härligt!

 

 Skutt!

 

Blommande midsommarblomster i September

 

Det är ganska lätt att ta sig fram där de lagt ut brädor och byggt trappor där det är brant och knöligt.

 

Sally i full fart. 

 

Utsikt över älven.

 

Här hade vi kunnat stanna hela dagen om det inte var för stackars Effie som var ensam hemma...

 

Bada eller inte bada...

 

Det var nog ganska skönt att svalka sig i pölen.

 

 En bra dag som avslutades med träningstävling i freestyle och heelwork i Holmsund.

Bara en vecka kvar nu till den officiella tävlingen.

Jag och Sally är anmälda till heelwork klass 1.

Det blir spännande!!